Magisk känsla i Norrtälje kyrka

 Den lite vilt taktfasta och maffiga musiken tillsammans med körens ackompanjerande harmonier i flerstämmiga omkväden på medeltida folkmaner skapade verkligen en trolsk känsla av myrmarker, dimma, bergstup och lägereldar. Vi romantiserar ju gärna denna ”sagornas tid” med riddare och stråtrövare, spänning och andeväsen och visst är det härligt att få drömma sig tillbaka till det romantiska och enkla, även om det egentligen inte var bättre förr. Konserten började lite trevade, men ökade i intensitet mer och mer i en blandning av lågmälda folkmelodier och dramatiska sång- och musikuttryck.
Sareks texter känns
ibland väl naiva, men aldrig musiken, som vid detta tillfälle framfördes av de duktiga musikerna Jens Engelbrecht, Zacharias Ahlvik, Danne Sjöberg och Kristofer Pettersson med gedigen folkmusikbakgrund.
Låt- och textskrivaren Stina Engelbrecht och Jessica Wetterstrand klingade väl tillsammans i sin stämsättning där de denna konsert ändå saknade gruppmedlemmen Zara Kronvall. Karin Eklundh, körledare för Roslagens vokalensemble, fick göra ett populärt inhopp som sopran i ”Pärlorna i mörkret” för tre sångstämmor.
Naiviteten i sångtextena har ändå sin funktion i och med att de anknyter till det vardagliga och till gammal berättartradition, fast det vardagliga behöver inte bli banalt.
Kören framförde allra först ett eget finstämt körstycke , ”Kom hjärtero”, av Bach med text av Stina Engelbrecht och senare det rytmiskt glättiga ”Dansa Kicki”. Bakom körarrangemangen till Sarek-låtarna stod norrmannen Hartvig Gjesdahl och han deltog själv i tenorstämman.
Han har tidigare gjort likande projekt med andra körer. Kvällens två höjdpunkter tyckte jag personligen var Sareks suggestiva ”Vinterland” med sång, kör, dragspel, mandolin, fiol och trummor samt den fräsiga medeltidstolkningen av Bellmans epistel och sång ”Solen glimmar